Derby mot häradsbäck

LEIF 1 - 0 Häradsbäck
18 maj 2018 - 19:00Enevallen

Matchrapport

HERREGUD. Nu jäklar fick det bli en stadig seger-sup och en karta valium för att på något sätt komma ner i varv och försöka återberätta slaget på Enevallen den 18/5. Vilken kväll. Vilken inramning.

Laget:

Simon

Albin W – Anders – Mackan – Max

Josef – Petersson – Nicklas J

Rasmus – Anton – Viktor B

Bänk: Micke, Ola, Affe, Hugo, Shabir.

Det var upplagt för en fantastisk afton. Publiken strömmade, 275 betalande, och vädret fantastiskt, som vi nu blivit vana vid efter senaste veckorna högsommar-värme. LEIF hade i veckan haft det tungt med en sur förlust borta i Moheda och en trupp som kantades av skador och avstängningar. Därför blev det en något modifierad startelva där bland annat Viktor Bengtsson och Albin Wirell gjorde sina första matcher från start för säsongen. Därför är det så fruktansvärt kul att se hur dessa spelare, unga som gamla, som kanske är lite mer marginalspelare än givna startspelare gå in i ett derby och vet vad det är som gäller. Det var däremot lite krampaktigt inledningsvis.

Häradsbäck, som troligtvis druckit nitroglycerin och käkat taggtråd inför matchen, startade allra bäst och kunde hota rejält i djupled då vi mer än ofta hamnade på efterkälken. När HIF:s tränare sedan drog på sig matchens första gula kort i den 3:e minuten så slutade korten aldrig att hagla på spelarna. Vi visste att vi var tyngre, vi visste vi arbetade hårdare än våra grannar från öster och hade på känn att de fasta situationerna och huvudspelet skulle bli vår nyckel till 3 poäng. Mitt i Häradsbäcks mycket övertygande första 20 minuter på Enevallen tilldelas vi en frispark som Capitano Petersson tar hand om. Han slår bollen in i straffområdet där Anton går på skarv och på bortre stolpen dök den för dagen orubbliga Anders Karlsson upp och kunde ur snäv vinkel lyfta bollen över en chanslös Häradsbäcks-keeper. Som en blixt ur klar himmel så hade vi plötsligt ledningen och började nu spela fotboll och slutade promenera. Vi började kriga över hela banan och etablerade ett mer organiserat spel och försvaret: Tja, de var nästan helt felfria. Mackan och Anders kompletterade varandra. Max och Albin spelade som om de hade ett par-tre säsonger som division 5-spelare. Den förstnämnda hade uppgiften att försöka plocka bort Häradsbäcks största hot framåt i form av Jesper Skog och utöver två tämligen klena avslut mitt på Simon lyckades Max plocka bort denne man resten av matchen.

Innan halvlekens slut kommer vi till två ruggiga lägen där vi kunnat stänga matchen totalt med lite bättre utdelning. Josef kommer till ett otroligt fint läge när vi bollen går på ett snöre runt straffområdet men målvakten står för en riktigt fin parad. Marcus Petersson gjorde en rush på Kalmar-manér och kunde nästan chippa in bollen, ungefär som han gjorde mot Växjö BoIS, men målvakten höll stånd där med. Häradsbäcks målvakt skulle även varit utvisad då han i slutet av första halvlek gör en boxning utanför straffområdet men domaren som tillsynes var beredd att blåsa av och ge oss ett numerärt överläge friar i sista stund och hävdar att målvakten bröstade bollen. Vilket känns rätt skumt då en målvakt i ett chicken-race mot en anfallare snarare brukar nicka eller sparka. Nåja, domaren blåste av för paus och vi hade ett par jävulskt tunga 45 minuter kvar i årets första derby.

I andra tar vi över, precis som vi gjorde efter första 20 i första halvlek där vi skördar stora framgångar på mittfältet och våra yttrar. Josef gör troligtvis sin bästa match i LEIF, med viss konkurrens av dennes match mot Växjö Norra förra året, och äter upp allt på mitten och ger Nicklas och Petersson fina ytor att avancera på. Häradsbäck, dom får mest försvara sig och gör det på ganska tufft vis då man drar på sig 6 varningar på hela matchen. Vi själva drar på oss ett par med. Med knappa halvtimmen kvar tilldelas vi en straff efter att Anton Nilsson gjorts ner i straffområdet. Nu skulle vi väl för fan få ner pulsen på alla åskådare? Marcus Petersson stegar fram, skjuter, högt över så den nästan landande på Mathias Wikingssons balkong. Skit med, det blir en kvart av kamp till. Häradsbäck försöker få kraft i sina spelare efter den missade straffen och går full fart framåt. Vårt försvar håller dock stånd med både tillåtna och otillåtna regler. Vi får dock oceaner av ytor framför Häradsbäcks straffområde och har även ett enormt övertag i djupled då Anton Nilsson i princip var som en gepard bland sengångare. I en duell mellan målvakten och Anton blir det lite hett och då Anton kliver upp och försöker komma över sin betydligt kortare motståndare till målvakt får han sin andra varning och blir utvisad i minut 82. Riktigt tungt och en förbannat billig utvisning, hur helig ska en målvakt vara?

Nu blir det tight sista 10. Häradsbäck går på full attack men saknar skärpa och vilja i de sista momenten och vi kan bekvämt hålla ut och vinna tid genom de nyligen inbytta Ola Wikingsson och Alfred Axelsson. Tiden går och vi vinner!
9 gula och 1 rött kort. Seger 1-0, och så förbannat rättvist.

Ubbes 3 stjärnor. 

★★★ – Josef Carlsson
Vilken match han gör. Dominant matchen igenom och lyckas nästan spräcka sin personliga målnolla. Förlorar en nickduell på hela matchen. Plockade ner hela Häradsbäcks mittfält i sin ficka och släppte ut dom efter matchen.

★★ – Anders Karlsson
Generalen där bak. Är en oerhört kraftfull spelare som nästan neutraliserar alla Häradsbäcks hot matchen igenom. Får kröna sin fantastiska prestation i mittförsvaret med matchens enda mål.

★ – Max Almblad
17 år och gör sin 5:e match från start i A-laget. Etablerar sig mer och mer och visar i denna matchen prov på kyla och hjärta. Resolut och ett riktigt plåster på deras anfallare samtidigt som han väldigt sällan slår bort en pass.