Single Blog Title

This is a single blog caption

Ny derbytriumf

LEIF tog sin 3:e raka seger i vårens sista match mot Häradsbäck/Ryd. Precis som i våras slutade mötet 3-1 till de rödsvarta eleganterna där en imponerande andra halvlek banade väg för 3 poäng. I och med segern befäste vi andraplatsen i serien och kan se tillbaka på en vår med 32 inspelade poäng och 53 gjorda mål på 14 matcher.

Startelvan
Simon
Anton A – Erik – Mackan – Max
Nicke – Stoffe – Petersson – Oskar
Rasmus – Anton

Avbytare: Tobbe, Petter, Micke, Hugo, Johan

Till skillnad från i våras var det vi som startade allra hetast i matchen. Vi satte en hög press för att direkt kunna få matchen dit vi ville. Vi skapar en del fasta och har ganska god kontroll på händelserna. Häradsbäck sticker upp ibland på sina numera återkommande långbollar som slås på större forwards för att de lite kvickare ska komma på skarv. Detta lyckas man inte direkt med, dels för att det är enkelt att läsa och dels för att vi faktiskt ofta var hetare in ytorna där HIF/RSK ville ha bollen. Vi har efter cirka 25 spelade ett guldläge att ta ledningen när Rasmus Johansson stjäl bollen från en Häradsbäck-försvarare och avancerar mot mål. Derbynerverna tycktes vara på plats och avslutet kunde enkelt räddas av motståndarnas målvakt. Vi hade motvind i första och det var genom denna som första halvlekens kalldusch kom när Kevin Johansson i Häradsbäck får på en otrolig rökare som går kryssribba in från 25-30 meter. Otagbart och en konsekvens av lite slarv i uppspelsfasten från vår sida. Vi trummade dock vidare och får faktiskt se första halvleken som våran rent spelmässigt då Häradsbäck hade svårt att skapa de riktigt heta målchanserna.

I paus trycker vi på vårt tålamod. Målen kommer komma, vi är bättre tränade, vi har mer spets och har i synnerhet mer konstruktivitet i truppen.

Vi går ut efter paus, och kör skiten ur motståndaren. Redan efter 55 minuter blir Stoffe Bengtsson nedsparkad i straffområdet och vi tilldelas en straff där det inte är några tveksamheter. 5 minuter senare var det dags igen. Anton Nilsson hade bytts ut i första halvlek efter att ha landat illa i en duell. Han ersattes av Petter Faeltenborg som var essentiell i vår jakt på tre poäng. I den 60:e matchminuten serverar Rasmus Johansson Marcus Petersson med en fin boll i djupet. Vår skyttekung gjorde inga misstag utan kunde iskallt skicka in ledningsmålet på chipp. 1-2 och vi malde på. Gång på gång överrumplade vi Häradsbäcks försvar som Rasmus, Petter, Nicklas och Petersson sprang oerhört djupa sår i. 1-3 kommer efter 66 minuter där Niklas Johnsson skickade in bollen efter ett fint förarbete av firma Rasmus och Petter. Vi hade fler lägen, vi borde egentligen dödat matchen redan efter 70 minuter med de chanserna vi hade. Orken började dock tryta och vi föll något djupare ner i plan. Vi byter in hela bänken och Häradsbäck börjar etablera lite tryck på vårt mål som följd av vår lite mer passiva hantering av den avslutande kvarten. Simon Segerberg tillsammans med resten av laget sätter dock stopp för allting. Med kvarten kvar tilldelas vi ett rött kort, Niklas Johnssons första gula kort som domaren trodde var hans andra. Ett hiskeligt skri och en drös av protester uppstod och domaren kunde efter lite kontroller med sina linjemän erkänna sitt misstag och tog tillbaka det röda kortet. Tur för oss då det var ett gäng avgörande minuter som återstod. Vi höll dock stånd och kunde fira vår fjärde raka derbyseger mot HIF/RSK och kan gå till sommarvila på bästa sätt efter en lite halvrörig vårsäsong med mycket skador, studenter och annat skit som gjort att elvan roterats oerhört mycket. Vi ses till hösten!